Something Rotten på Wermland Opera

Something Rotten på Wermland Opera


Foto: Daniel Dahlgren

Something Rotten är en musikalkomedi i stil med The Producers, Spamalot och Book of Mormon där de både hyllar och driver med musikalgenren på en och samma gång. Den handlar om bröderna Nick och Nigel Bottom (Christer Nerfont och Tord Hansson) som i skuggan av den mer kända och populära William Shakespeare (Patrik Martinsson) försöker slå sig fram som pjäsförfattare under 1590-talets London.

Efter ett nederlag bestämmer sig Nick för att ta hjälp av en förvirrad siare (Tobias Lundkvist) för att ta reda på vad Shakespeares största hit kommer att bli. Siaren spår att i framtiden kommer folk att gå på något som heter musikal, där skådespelarna helt utan förvarning kommer att brista ut i sång och att Shakespeares största framgång kommer att heta Omelett. Sagt och gjort Nick och Nigel bestämmer sig för att göra världens första musikal, som handlar om ägg.

Detta var kanske inte en komedi man gapskrattar åt, men man fnissar och ler igenkännande åt alla teater och musikalreferenser. Speciellt i numret ”En musikal” där det är så mycket musikalreferenser på fem minuter, både i kostym, sång, dans och text att inte ens jag som musikalnörd hänger med i svängarna. Över huvud taget så är detta en mycket rask, snabb, kvick och rapp musikal med mycket fart och energi. Det gäller att ha ögon och öron öppna för att hänga med i handling och alla dess turer och krökar.

Förutom skådespelarna jag redan nämnt så vill jag framhålla Jenny Holmgren, som spelar puritanska Portia, unga Nigel Bottoms kärleksintresse och Cecilie Nerfont, som spelar Nick Bottoms fru ”Bea” som går ut och skaffar sina egna jobb utklädd till karl och som påstår att på 1600-talet så kommer kvinnor och män minsann vara jämlika.

I övrigt så var ljud och ljus av Pelle Palmé och Johannes Medelus fanatiskt bra, likaså Rachel Goodwins och Will Lucas underbara koreografi och Nigel Hooks sagolika scenografi och kostymdesign. Men framför allt vill jag framhålla Marcus Virtas glädjefulla regi och hela den stora fantastiska ensemblen.

Tack Visit Karlstad, Orakel PR, Best Western Gustaf Fröding, Wermland Opera, Olssons Bazar och Sandgrund Lars Lerin som gjorde denna resa möjlig. Extra tack till Sandra Kastås och Rebecca Dorward som satte ihop denna resa till en fin helhet.

Jennie Backman 2018-11-10

Foto: Mats Bäcker

Vill ni läsa de andra bloggarnas tankar om besöket i Karlstad, så besök gärna:

Lars-Erik Larsson https://www.skd.se/musikochmatbloggen/
Mogens H. Andersson www.operalogg.com/
Christina Axelsson worldbytina.se/
Linda Olsson Asp lindamarie.nu/
Camilla Käller https://pascen.se/
Annette Stolt konsertmusikal.com/
Johan Månsson johansmusikalsida.blogspot.com/
Marie Munther mittlivsomunik.wordpress.com/
Carola Wetterholm carolawetterholm.se

Andrew Lloyd Webber Gala på Cirkus 20 mars

Bildresultat för Andrew Lloyd Webber Gala

Den 20:e mars vankades det musikalgala på Cirkus i Stockholm, en internationell produktion som åker Europa runt för att hylla Andrew Lloyd Webber. Med sig hade de fyra solister, en fjortonmannaorkester samt en dans och sång-ensemble. Som bäddat för succé alltså.

Under kvällen bjöds vi på klassisker som ”Memory”, ”Phantom of the Opera”, ”Gethsemane”, men också nykomlingen ”Stick it to the man” från musikalen School of Rock. Den sistnämnda var faktiskt den som gjorde mest intryck på mig och som livade upp konserten. Med sina rocktoner och skoluniformsklädda dansare stack den ut väldigt mot de gamla klassikerna.

Kvalitén på både solister och dansare är väldigt hög, det låter och ser bra ut. Det är proffs som står på scenen och det märks tydligt, framför allt musikaliskt. Mellan låtarna försöker en konferencier sig på konststycket att vägleda oss genom konsertens olika teman, samtidigt som han försöker roa publiken. Han får kämpa hårt för att få den nästan fullsatta salongen att vara med på noterna, men överlag ger hans gestalt en trevlig inramning på konserten och gör den lite mer levande. I slutet ger han sig på Norma Desmonds ”With one look” och drar välförtjänt hem publikens jubel.

Konserten brister dessvärre när det gäller musikvariation. Vi bjuds på sex sånger ur Sunset boulevard, men inte en enda från Lloyd Webbers debut Joseph and the amazing technicolor dreamcoat. Jag saknar de lite mer okända musikalerna, var är Woman in white och Whistle down the wind? Konserten ger en väldigt ensidig bild av Lloyd Webbers verk och överraskar inte. Sen tycker jag att tolkningen som görs av ”Rum tum tugger” ur Cats helt missar målet och blir i det närmsta sexistisk. Att framställa Rum tum tugger som en man som tar vad han vill ha (i det här fallet de kvinnliga dansarnas kroppar) känns inte så fräscht i eftersvallet av Metoo-rörelsen.

Viktoria Hård 2018-03-24

På scen stod solisterna Laurent N’Diaye, Lindsay Kearns, Jonathan Radford, Natalie Bryant och Zac Hamilton tillsammans med en fjortonmannaorkester och en sång- och dansensemble. Ensemblen bestod av Thomas Brackley, Bethany Watts, Georgie Holland, Ayden Morgan, Laurent N’Diayé, Stephen Dole, Caris Savill, Lindsay Kearns, Amber Greening och Matt James.

Johan Månssons recension: http://johansmusikalsida.blogspot.se/2018/03/andrew-lloyd-webber-gala.html

Billy Elliot The musical

Billy Elliot The musical

Billy Elliot The musical Kulturhuset Stadsteatern 2017 Musik Elton John Manus och sångtexter Lee Hall Regi Ronny Danielsson Scenografi Julia Przedmojska

Fotograf: Sören Vilks

Läs mer om saken här

Tänk Om, Malmö Opera

Tänk Om, Malmö Opera, 170202.

Fotograf: Malin Arnesson

Läs mer om saken här